Äntligen lämnat Engelska kanalen för Biscaya!

Från Roscoff seglade vi en ”kort” distans, 35 sjömil, ut till västligaste udden av Bretagne för att göra oss redo att gå vidare ner i Biscaya-bukten. Det visade sej bli en upplevelse utöver allt annat; Delfiner🐬🐬🐬! Ted hade inte ens hunnit vakna på morgonen och kastade på flytvästen och upp på däck i bara pyamasen! I en dryg timme följde delfinerna oss och lekte framför och runt båten. En fantastisk upplevelse för alla!

Och även för Ronja som fick vittring av delfinerna😻!

Sista stopp i Engelska kanalen blev så en liten hamn, Aber Wrac’h. Ett litet samhälle där seglare och surfare samlas i yttersta havsbandet. Mycket vacker plats, men blev i princip bara ett kort stopover och pizza på den lokala pizzerian. Mest intryck gjorde fortfarande delfinerna!

Biscaya

Måndag morgon, 21 oktober, kastade vi loss i perfekta vindar, nordostligt, för att ge oss en bit ner i Biscaya-bukten.

Till skillnad från de andra svenska båtarna vi bitvis haft sällskap med i engelska kanalen väljer vi alltså att ta den långa vägen, ner längs franska kusten för att sedan följa hela norra spanska kusten till norra Portugal. Dels för att vi vill hinna se mer av kusten i länderna, men även för att väder och vind är allt för ostadigt och inga längre ”lugna fönster” synliga. Men vårt vägval är ungefär 700 sjömil istället för 300 sjömil..så det kommer ta tid. Så höstlov med Max och Teds kompisar vid spanska solkusten har vi fått stryka..Såvida vi inte tar tåget…

Men en rapport från de andra svenskarna innan vi kastade loss gjorde oss än mer övertygade; de hade haft 3 tuffa dygn och gungat i 4 meters vågor över Biscaya!

Istället hade vi 5-8 m/s, vind från land, dvs. minmal sjö och fick en fin start med sikte för dagen 50 sjömil till Brest. Alltså tur och retur Sandhamn, en helt vanlig jobbsegling, som vi brukar använda som referens så att alla förstår och kan mentalt ställa in sej😂. Och det det blev bästa seglingen hittills på hela resan, enligt oss alla.

Så det slutade med att vi struntade i Brest och fortsatte vår seglats hela natten då väder och vind enligt prognos skulle hålla i sej hela natten!

I solnedgången kom en delfinfamilj med små bebisdelfiner och sällskapade en bit!

Efter middag under gång, blev det kolsvart kl 20. Barnen kom så småningom till ro och sov gott hela natten medan vi seglade, i månsken och sällskap av plaskande delfiner som följde oss många timmar i mörkret! Kändes både tryggt och trevligt på en gång och gjorde det lättare att hålla sej vaken. Wow!!!

Kl. 8, när solen gick upp gick vi in till ön La Belle Ile, efter 110 sjömil.

Publicerat av seglingsbloggen

Familjen Grönkvist Granat; Roger, Mimmi, Max (11 år), Ted (7 år) och katten Ronja. I juli 2019 kastar vi loss med vår segelbåt (Jeanneau 51) från Rindö, Vaxholm för att under ett års tid segla oss ner genom Europa. Vi planerar att segla ner genom Sverige, till Tyskland via Kielkanalen, via kanal genom Holland och ut i Engelska kanalen via södra England, vidare längs Atlantkusten, in i Gibraltar och in i Medelhavet från väst till öst. Vi beräknar vara åter på Rindö till skolstart augusti 2020.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.