Lazio; Gaeta, Terracina, Anzio

16-22 juli

Från Procida, utanför Neapel, seglade vi in till Lazio-kusten.

Från Isola Pocida utanför Neapel upp till Anzio seglade vi ca 90 sjömil

Här blev det svaj faktiskt 6 nätter! Så det har blivit mycket jolle fram och tillbaka med handling, killar som vill spela fotboll på de långa stränderna för att reka platser. Vi är så glada att motorn funkar bra, efter visst trassel med bränsletillförseln, som nu funkar bra…kan ha varit handhavande problem…

Havstemperaturen blev betydligt svalare, bara 23 grader, så temperaturen i båten blev bättre vilket varit skönt. Och baden friska! Dock hetsade åskväder in över land dessa dagar vilket mamman bevakade med viss nervositet, pga gamla erfarenheter 😬.

Lazio-kusten erbjuder långa stränder och har genom tiderna varit badorter för rom-borna men även strategiska städer och byar sedan antiken, under medeltiden och inte minst andra världskriget.

Gaeta

Terracina

I Terracina har vi varit tidigare ett pargånger, landvägen, utan killarna (2007) så det var kul att komma in sjövägen! Här bor ju mormor och morfars gamla vänner Fredrik och Gunilla som inte var där nu, men Junior var där och kom på snabbvisit i båten innan vi åkte vidare.

Anzio

Neapel-bukten – Miseno & Isola de Procida

Från vår sista svaj i naturreservatet vid Palinuro tog vi en långkörare, 75 sjömil, vidare norrut upp mot Neapel, då kusten uppåt inte har direkt bra hamnar eller skyddade svajplatser för de nordvästliga vindarna som förföljer oss.
Det blev mycket motorgång, och först uppe vid Capri på eftermiddagen fick vi ordentligt med vind då ett lågtryck drog in, och vi blåste förbi Amalfi-kusten, Capri och Vesuvio i 9 knop!

Amalfi-kusten besökte vi ju förra sommaren och runt Capri är det extremt gungigt av all färjetrafik och vinden var allt för hård för att vara läge, så vi satte sikte på halvön utanför Neapel, i en väldigt skyddad bukt och hamn, Bacolo/Miseno. Så efter 14 timmar på havet blev vi varmt välkomnade i en naturligt skyddad bukt och marina, Miseno, med utsikt mot Vesuvio och Neapel. Det blev såklart Napolitansk pizza på restaurang för sjöbusarna!

Den perfekta bukten, strategiska läget och skyddade hamnmöjligheterna är såklart perfekt som marin och flottbas, nu delvis nedlagd och istället varv för Guardia Finanzia och privathamn och badort för Napolitanerna då de lätt tar bil/buss ut från stan. Något även Romarna tydligen anammade, då detta var marinbas redan på Julius Ceasars tid, och även blev en plats för rika Romarna att bygga sina lyxvillor i sluttningarna.

Det visade sig vara en fantastisk liten stad med gullig kyrka, storleken av Vaxholm, liten strand i hamnen, och gulliga lokalbefolkning. Framförallt var det massa nyfikna killar i Max och Teds åldrar som förgyllde tillvaron. Här hade vi kunnat stanna resten av sommaren om killarna fick bestämma!

När vinden avtagit kastade vi loss och gock bara ett kort stycke ut till ön Procida som är den minsta av de 3 napolitanska öarna, förutom Ischia och Capri. Den ligger bara ett stenkast från Miseno, så från Miseno berget hade vi utsikt dit.

Isola Procida visade sig vara en guldklimp. Vi svajade utanför den lilla småbåtshamnen på södra sidan med utsikt till de pastellfärgade husen, kyrkor och borg. Det blev dingen in till den pittoreska ön och vandring runt stor del av ön”. Känns som i en film” sa Max, och mycket riktigt så har ju Procida varit plats för filminspelningar genom tiderna, bl.a. den fantastiska filmen Il Postino men även Talented Mr Ripley.

Ett väderomslag i luften har sänkt temperaturen rejält till kvällen, så trötta efter dagen njöt vi Restaurang ”Glada Laxen” nere i båten denna kväll, för fösta gången denna säsong, med efterföljande underhållning 👌🏻.

Längs Kalabriens kust till Kampanien

Vi har fortsatt upp längs Kalabriens kust. Lämnat det vulkaniska landskapet och istället är det grönskande sluttningar med lövträd vi sett. Och inser att vi saknat denna typ av vegetation efter seglingen längs Sicilien. Och året på Mallorca är visserligen grönt och lummigt men de vackra lövverk vi bitvis såg på väg upp längs denna kust är annorlunda…mer som hemma… Och ändå är detta fortfarande södra Italien.

Vi seglade parallellt med Lone och Johnny och mötte dem både i en fin hamn i ett trevligt, rent och välordnat litet fiskesamhälle, Vibo Valentina/Marina Calabria, 2 nätter, men även i ett par svajplatser längre upp längs Kalabriens kust.

Italien är en långt land kan vi återigen konstatera, liksom förra året då vi seglade sträckan söderut. Från Messina-sundet genom Kalabrien har vi nu avverkat ca. 160 sjömil upp till Kampanien. Men är fortfarande södra Italien per definition!

160 sjömil från Messina… och vi ska ända upp till Elba utanför Florens..

Det har varit svaga nordliga vindar vilket är emot oss så några morgonar har vi fått startat tidigt för att komma fram i tid. Max har faktiskt varit morgon-gast medan mamman och Ted fick sova vidare.

Gast-skifte; Ted tar över.

På svaj är det egentligen skönast i värmen! Vi har simmat mellan båtarna, kört gummijolle och tittat på final i fotbolls-EM när Italien vann vilket såklart var en upplevelse att befinna sig i just Italien när det hände💥!

Johnny kvällssimmar med killarna!

Vår sista svajvik med Johnny och Lone blev en härlig plats i naturreservat utanför Palinuro/Camerota, där vi även låg för ungefär ett år sedan.

Vi lämnar Sicilien

Från Taormina är det inte långt kvar till Messina-sundet, östraste delen av Sicilien, och där Italienska fastlandet möter Italien är väldigt nära. Här hamnar man i ett vägval; segla genom Messina-sundet och gå norrut, eller skippa Messina och segla sydost, nedanför Italienska stöveln och då är det väldigt nära över till Grekland. ”Bara” 250 sjömil över till Korfu.
Förra året när vi lämnade båten på Sicilien var planen att återvända denna sommar och fortsätta till Grekland på sommarlovet. Men efter ett tufft år av pandemi och all osäkerhet hade vi bestämt att segla tillbaka västerut för att istället avsluta sommarlovet i Pt Soller. Men nu när vägvalet konkret stod framför oss så kändes det svårt och vemodigt att ge upp drömmen om att segla till Grekland…. Men så fick det bli! Vi tog vägen upp genom Messina-sundet och tillbaka upp i Tyrreniska havet där vi var för ett år sedan.

Vi har nu seglat hela Sicilien runt.

Messina-sundet talas det mycket om i seglar-kretsar, då det är både väldigt trafikerat av stora fartyg men även för att det ofta blåser hårt genom sundet och bildar hög sjö, plus att det är mycket strömmar i den avsmalnande passagen. Men när vi seglade igenom var det platt vatten, och inte mycket trafik. Men strömt var det i vattnet och rigorös rapportering till Costa Guarderia krävs oavsett.

Mitt i Messina-sundet stannade vi över natt i staden Reggio Calabria, i regionen Calabrien på fastlands-sidan, där vi hade fått tid på varv för upptagning av båten, för att skrapa och spola bort all beväxning under båten efter ett år i Licata. Vi har märkt att beväxningen sinkar oss ca 2 knop så det är både tid och diesel-pengar som kan vinnas att få rent skrov. Men i sista stund meddelande varvet att de fått ändrat program och inte skulle kunna lyfta oss förrän dagen efter, då hårda vindar väntade i sundet…Vi valde därför att skippa upptagning och segla vidare. Vi kanske hittar lämpligt varv längre norrut…
Reggio Calabria hade iofs varit spännande att utforska, även om det inte är den vackraste platsen på turen och är tillhåll för en av de största maffia-organisationerna..
Men vi var ivriga att komma vidare upp längs Italiens kust då vi trots allt har ca 700 sjömil framför oss till Mallorca! Men vi hann iallafall möta den pensionerade sjökaptenen Saverio Chirico som bjöd på croassanger och tvingade oss att köpa hans hemmagjorda vin och Pecorino-ost😂!

Därefter blev det vacker svajplats, nedanför klippan Capo Vaticano (strax innan Tropea) ungefär på mitten av ”översidan den Italienska foten” med utsikt över vulkan-ön Stromboli där vi var för 11 månader sedan! Och vi kunde provsmaka Saverios vin och Pecorino-ost 👌🏻.

Nästa dag rodde vi till land vilket visade sig vara en välbesökt plats och strand av italienska båt- och badgäster, där vi hyrde trampbåt som killarna badade ifrån i det fantastiska turkosa havet!

Catania och Taormina

Tiden går så det blev 2 snabba stopp vidare längs Sicilianska kusten upp mot Messina i Catania och Taormina. Båda platser värda ett besök. Till Catania från Siracusa var det närmare 30 distans.

Catania

Siciliens andra största stad med ca 300.000 invånare och en av Siciliens viktigaste lasthamnar, och ligger precis vid foten av vulkanen Etna. Etna fascinerar såklart men skrämmer också, då den ju är Europas högsta och mest aktiva vulkan och har utbrott, mer eller mindre stora, med jämna mellanrum. Senast i mars i år hade den så stort utbrott att essentiella delar av staden påverkades av rök och aska. Planen var att ta buss upp till vulkanen och vandra i de säkra kraterna, men till slut blev det Ted som fick bestämma, som inte riktigt gillar för mycket äventyr och risk: ”Jag tycker inte vi åker dit, vi har redan varit på flera andra vulkaner”. Så vi bestämde att beskåda den nedifrån från staden och hamnen istället. Och faktiskt hade den utbrott, om än litet, som vi såg på kvällen att det rann glödande lava ner för södra sidan! Inte minst flög aska i luften hela tiden, om än osynlig. Men hela tiden hittade vi små svarta bitar som pulveriserades när man tog i dem, så som eldade tändstickor gör. I Catana verkar alla vana vid aska på gator och fasader..det låg aska överallt som vi inte ville ha ner i båten…men det var oundvikligt.

Istället för vulkanutflykt blev det stadstur med turisttåg👌🏻! En snabbsightseeing bland Barock-byggnaderna.

Förutom vulkan-förödelser genom tusentals år finns ju i dessa områden även stor rörlighet i jordskorpan. Tydligen förstördes hela Catania av enormt jordskalv 1693, så att hela staden nu består av mestadels krusidull-fasader från Barocken har en god förklaring. En hel del spår av Antiken, med bl.a grekisk teater, finns kvar också. Men killarna gillade bäst de stora piazzorna där man kunde sparka fotboll med sina snygga italienska Em-tröjor😂.

Från Catania seglade vi sedan ca 20 distans vidare till Taormina. Inte mycket vind så en del motor. Det kan såklart bli lite långtråkigt med transporter, men killarna är duktiga att sysselsätta sig. Inte bara med skärmar. Kort och Yatzy funkar även nu för tiden.

Taormina

Som en sagostad på sin höjd! Egentligen knasig för oss seglare då man måste svaja nedanför staden, ta jollen in till stranden och ta bussen upp för klippan. Men det var underbart att kunna dyka i det klarblå havet efter svettigt turistbesök och lunch i pittoreska stan!

På kvällen var det spännande semifinal i fotbolls-VM, Italien – England, från bästa läktaren👌🏻, i sittbrunnen med hela vackra staden som vy. Italienarna hade också bänkat sig i båtarna nedanför klippan, så det var svårt att inte ta del av den italienska glädjen när de till slut vann!
Mamman och Ted var iofs mer sagoinspirerade efter dagen så det blev italienska Pinoccio på bästa ute-bion på fördäck👌🏻.

Siracusa

Från fiskebåtsviken seglade vi 27 distans vidare till Siracusa. Varmt och disigt och hårda vindar på g så vi planerade för att stanna flera dagar här, viket även är ett måste för att hinna utforska. Vi förtöjde vid stadskajen, istället för en av de vanliga gästhamnarna, då detta finns som möjlighet som nyttjas av de stora lyx-yachterna som är för stora för att tråckla sig in i de prångiga och varma gästhamnarna. Lite som att ligga vid Strandvägen i Stockholm istället för i Wasa-hamnen. Typ.
Här kopplar stor-båtarna upp sig vid stora metallbojar och kopplar in sig på stads-elnätet och ligger på första parkett för staden.

Vi fick kontakt med en agent, Roberto, som managerar dessa yachts, och han sa att vi var välkomna in till kaj, men att ligga på eget ankare, för 100 euro i 5 dagar! Så det kändes som ett självklart val med tanke på att en natt kostar drygt 100 euro för oss i gästhamnarna! Dock skulle uppkopplingen på elnätet kosta typ 300 euro plus ockerpris i förbrukning, så det var inte att tänka på. Så vi fick klara oss på våra ynkliga solceller och starta motorn (🙈) för laddning några gånger..men det märktes inte när kryssningsfartygen låg och brummade invid. Men det var betydligt skönare att ligga luftigt än att behöva trängas bland andra båtar tätt intill.

Det blev 5 härliga dagar i Siracusa, med stadsvandring både på den lilla ön Ortigia, där vi låg förtöjda, som liksom är gamla stadskärnan där exotisk marknad, restauarnger, shopping och historiska verk blandas, men även ut i de yttre områdena av Siracusa.

Santa Lucia som var från Siracusa, och avrättades pga av att hon var Kristen, enligt vissa av halshuggning och andra menar att hon fick halsen avskuren… martyrdöd hursom..

Matematikern och vetenskapsmannen Archimedes från antiken är född här i Siracusa, så ett jättebra museum med alla hans mekaniska konstruktioner besöktes såklart! Jättekul och interaktivt för både barn och vuxna!

Det blev ett par svettiga vandringar upp till de yttre delarna av Siracusa där de mesta ruinerna från de gamla Grekerna och Romarriket är synliga. Här besöktes bl.a. den gamla grekiska teatern med intilliggande stenbrotten där slavarna huggit och forslat sten till grekisk/romerska stirverken, den Romerska Amfie-teatern och katakomber.

På ön Ortigia var även djupdykaren Enzo Mayorca född, stadens stolthet, och det var gör utanför han satte världsrekord i fridyk 101 meter, 1988!

finns även en sötvattenkälla, vilket är unikt i Medelhavet, med salta havet bara 4 meter invid! Och Apollotempel mitt i shopping-ströket! Ortigia var verkligen en fantastisk plats med något för oss alla!

I Siracusa mötte vi även våra danska vänner Johnny och Lone som vi delvis seglade med förra sommaren! Ett glatt återseende efter ett år de har varit i Grekland och vi på Mallorca. Det blev ett par middagar (Johnnys och Mimmis födelsedagar firades) och hejande på Danmark i fotbolls-EM.

För att uthärda värmen och all sightseing tillbringades en del tid på den lilla Beach-cluben som låg på utsidan av Ortigia.

Fullfart och nattsudd på båten vid kajen i Siracusa😻!

Midsommar och vi rundar Siciliens södra udde

Från Licata seglade vi i svaga vindar österut, och svajade längs den raka sydliga sandstrandskusten med obefintliga vikar att komma i skydd från havsdyningarna. Så sjöbenen sattes på prov direkt när vi pendlade från ena sidan till den andra på våra svajplatser hela nätterna, trots nästan stiltje. Värmen är påtaglig och vi riktigt känner Afrikas öken nära!

Två nätter av gung räckte så till midsommarafton gick vi in i hamn i Marina de Ragusa. En liten hamnstad som ligger utanför den historiska staden Ragusa som lär vara väl värd att besöka. Men i närmare 40-gradig hetta insåg vi snabbt att vi inte ville sätta oss på en buss för att åka de två milen upp till staden. Vi njöt istället i den lilla fina badorten Marina de Ragusa under midsommarhelgen! Jättemysigt och vi alla fick riktig semester- och midsommar-feeling med mysig piazza, strandpromenad, beach-club, hamnpersonal som körde killarna till stranden, och till slut nubbe och midsommartårta.

Efter midsommar var det dags att cruisa vidare och vi hittade en bra svajplats i skydd för dyningar precis vid Siciliens södraste udde, Portopalo. Inte för inte är detta en bra svajvik för här ligger en av Siciliens största fiskehamnar med vågbrytare mot havet i två riktningar. Så här kunde vi svaja, trots lite fläktande vind, i platt vatten. Och fotbolls-EM kunde ses i lugn o ro.

Jolleutflykt till land är alltid ett måste men det var en tragisk syn av gamla sopor, fiskkadaver och båtvrak som låg spridda på den annars vackra stranden! Men i fiskehamnen hittade vi en restaurang där Birra och Fanta intogs under den hetaste timmen🍻 serverad av muttrig personal som inte verkade vana vid turister.

Här vid Siciliens södraste udde övergår Medelhavet till Joniska havet. Här rundade vi lilla ön Capopassero med sitt fort som byggdes på 1600-talet för att skydda mot Turkarna som hotade från sydost!

Nu seglar vi vidare norrut längs Sicilien mot Syracusa!

Tillbaka till Licata och Sicilien

Medan mamman och killarna rundade av vårterminen i Svenska skolan på Mallorca åkte pappan i maj tillbaka till Licata för att ”gräva fram” båten efter en vinter med sandstormar och musselbeväxtning. Efter skolavslutningen, förenades vi i Licata den 20 juni. En härlig känsla!

Det blev ett par dagar av återanpassning och installering i båten i hamn i ett extremt varmt Licata, 38 grader! Precis som vi när vi avslutade för 10 månader sedan. Men mysigt ändå och härligt att få uppleva lite mer av Licata innan vi kastade loss för vår premiärtur vidare längs Siciliens södra kust, öster ut.

På tisdagen 22 juni kunde vi äntligen kasta loss, ivriga att testa om allt funkar efter nästan ett år!

Ronja hittade snabbt sin plats på däck i sitt ”rör”😻.

Mot vinterhamnen och slutet av vår långsegling

Nedräkning av de sista 5 dagarna.. lite rastlösa och många tankar i huvudet för att förbereda oss inför slutmålet planerar vi vår sista etapp; västra udden av Sicilien utanför Trapani ligger ytterligare en ögrupp, Egadi-öarna, som vi läst skulle vara sagolikt, för att sedan segla ner på ”undersidan” av Sicilien längs kusten mot slutmålet Licata.

Sagt och gjort blev det ett par dagar på den största av Egadi-öarna, Favignana. Några sista dagar med bad i kristallblått hav, snorkling och härliga svajkvällar i ytterskärgårdskänsla. Lite bökigt att tolka rutiner kring tillståndsansökan då detta är naturreservat, men det löste sig bra med trevliga vakter som kom ut och personligt assisterade med papper och betalning så vi kunde ligga tryggt vid boj. Egentligen är det ju vardagsrutin för oss sedan coronan slog till, med rigorös administration och registreringar… men ingen websida är den andra lik och mitt ute i havet funkar såklart inte uppkopplingen som den ska🙄…

Från Egadi-öarna seglade vi de sista dagarna kusten sydost och stannade i de små samhällena Porto Palo, Capo Bianco och San Leone för att lördag den 15 augusti förtöja i sluthamnen Licata, i regionen Agrigento. Längs denna kust kryllar av ruiner av Grekiska tempel synliga såväl från havet när vi seglade men även vart man än sättre foten i land! De där hrekerna valde verkligen mäktiga platser med bästa utsikt!

Sista kvällen på svaj utanför San Leone blev det en speciell känsla på fredsgsmyset…att nu är vårt äventyr slut… Något att fira samtidigt som det kändes sorgligt…

Licata, 15-20 augusti

Sista dagen av vår segling fick vi fin segling de sista distansen in till Licata, precis innan lite hårdare vindar drog in, som var skönt att slippa så vi slapp sjöstuva sista dagen. Platt och fin seglats i 6 knop till slutmålet helt enkelt👌🏻.

Väl på plats i vår ”vinterhamn” följde några intensiva dagar med inventering, sortering, rensning, pack, meck och städ efter ett år med barn, katt, skola och upplevelser på resande fot genom alla Europa i alla dess årstider och väder⚡️🌧💨🌊🌞⛵️… Inköp av ny resväska blev ett måste!
Dagarna i Licatas hamn har varit extrema, 35-40 grader varmt, utan fläkt och inga bad🥵.. Men onsdag kväll var vi iallafall klara!

Och torsdag morgon kl 05 låste vi båten för sista gången, denna gång, och lastade taxin med 130 kg packning, till Catanias flygplats för att flyga till Mallorca. Där ett nytt äventyr börjar med Svenska skolan!

Sicilien

Efter fina dagar på vulkanöarna seglade vi ner till Siciliens norra kust. Nu bara en vecka kvar till vi ska vara vid vår vinterhamn på södra Sicilien. Sicilien är faktiskt Medelhavets största ö, så vi har några distans att avverka även här!

Det blev en heldag längs Sicilien-kusten. Vackert kuperat landskap med många små byar på toppen av kullarna. Och mäktig historia med inslag från kartager, greker, romare, vikingar, normander, araber, afrikaner och européer! Normanden (typ viking) Kung Roger av Sicilien är en av öns storhetsmän från 1100-talet som gjorde Sicilien till kungarike. Så vi kallar Sicilien Rogers ö😉.

Cefalu

Första stopp på Sicilien blev Cefalu. En jättefin semesterort med allt; vacker stad från 1000-talet, butiker, strand, natur och trevlig hamn. Här väntade vi in ett par dagar med hårda nordliga vindar i skydd bakom hamnens vågbrytare. Lokalborna pratade om att det var mistralen..och den skulle komma med regn vilket alla längtade efter då de inte haft regn sedan april! Och vi konstaterade att vi inte heller upplevt regn på flera månader!

Termini Imerese

Från Cefalu seglade vi västerut på norra Siciliens kust. Målet var att ta oss till Palermo som nästa stopp och återigen möta våra danska vänner Lone och Johnny, som vi skildes åt med på Sardinien, men blåsvädret gjorde att våra vägar fick mötas i tidigare hamn, i staden Termini Imersere. Och det blev återigen ett glatt återseende med grillmiddag och mys💕.

Termini var egentligen en fin gammal stad, men fruktansvärt sliten! Vilket vi i och för sig hört är vanligt för Sicilien.. Sopor överallt, riktigt risiga hus, många tomma lokaler, och hundbajs överallt😝. Lustigt att detta varit en rik och välbärgad plats genom tiderna och att det var här konceptet termal-bad vuxit fram från romarnas dåtida ivriga badande i vulkan-källor. Och det finns visst en fin och väl ansedd gammal badinrättning och Grand Hotel på toppen av stadskullen men vid det här laget har vi badat klart i varma vulkankällor😉 och börjar bli trötta på kulturella bygnader🙈. Killarna var mer intresserade av att gå till ”Palzzo Cirillo” som visade sig ligga mitt i stan! Det är ett gammalt hus (palats?) som en svensk familj köpt som renoveringsobjekt vilket gjordes TV-program av, ”Husdrömmar på Sicilien”, som vi följde i vintras. Så, så blev det! Vi gick dit och knackade på, men familjen var inte där.

Palermo

Vi tog avsked av Johnny och Lone för sista gången detta år, då de nu seglar vidare österut längs Sicilien vidare mot Grekland och vi väster ut på Sicilien för att segla ned på sydsidan av ön.

Vi fick en riktigt fin seglats till Palermo. Max är numera väldigt ivrig att hjälpa till när vi seglar särskilt dagar som denna med lite kryss och lutning👍🏻 efter lång period av svaga medvindar. Ted hävdar fortfarande att kanaler är bäst😂.

Det blev ett kort men intressant stopp, med cyklar, i en pulserande het och mångkulturell stad! Det blev stadsvandring med ”streetfood” på kvällen, men nästa dag kastade vi loss och lämnade stadspulsen för fläktande vind och badmöjlighet😅 som känns som ett måste! Det är allt som oftast 40 grader i skuggan och 30 grader i havet!

San Vito lo Capo

Svettiga seglade vi i söndags kväll (9/8) till den lilla badorten San Vito lo Capo på nordvästra hörnet av Sicilien. Här var vi eniga om att vi hade kunnat stanna i flera dagar då det var ett perfekt semesterparadis! Även detta såklart en stad med anik historia men numera ett semesterparadis för främst italienare och Sicilien-bor. Inte mycket av det gamla är synligt, förutom en gammal borg mitt i byn tillägnad romerska ”martyren Vito”, bland de raka promenadgatorna med låga hus och 100-tals restauranger och barer för allas smak. Här blev det såklart färgglad paraplydrink och med DJ i bar efter killarnas önskemål👌🏻. I tillägg till detta lång strand, bollplaner, studsmatta, bad i turkost vatten.

Härifrån seglar vi vidare till Egadi-öarna utanför Siciliens västra udde!