Dags att lämna Ibiza efter 3 månader..?

Vi har haft ytterligare fantastiska sommardagar i vackert hav och vackra vikar. Om än samma vikar sedan vi fick lämna vår karantänhamn 13 maj… Vi är fortfarande nästan ensamma i vikarna, vilket känns unikt när vi hör att det brukar ligga flera hundra båtar i vikarna denna årstid.

Så vi njuter och passar på att runda av vårterminen i Skolan Båten. Det känns att både barn och fröken har svårt att hitta motivation när klarblåa vattnet lockar! Men som Max sa: ”Tänk att vi kan snorkla på alla våra raster!” Så badbyxor och cyklop är nya skoluniformen🤪. Och idrotten har fått en ny dimension🏊🏼‍♂️.

Precis som hemma är det full fart denna årstid! Förutom slutspurt i skolan har vi firat svenska nationaldagen och mors dag! Passande nog börjar de små strandrestaurangerna öppna upp lite försiktigt så vi har njutit några riktigt mysiga luncher och middagar dagarna i ära på underbara ställen! Men restaurang ”Glada Laxen” hemma i båten är ändå alltid bäst👌🏻.

Och nationaldagen i ära byttes vår flagga, efter elva månader i tjänst, till en ny och fin då den gamla var väl använd genom vått och torrt, sol och regn, storm och stiltje från Rindö till Ibiza!

I måndags 8 juni gick Balearerna in i fas 3 i deeskaleringsprocessen. Det innebär enligt myndigheterna fri rörelse för båtar runt ön och mellan de Baleariska öarna! Detta har vi sett fram emot då vi i fas 2 inte fick tillåtelse att röra oss mer än samma 12 distans så det börjar bli tjatigt att cruisa fram och tillbaka mellan samma vikar på södra Ibiza.

Även om vi hade velat se mer av Ibiza så känner vi oss ganska klara här nu. Så vi har beslutat att direkt segla vidare till Mallorca och får därmed återkomma till att utforska mer av Ibiza en annan gång. Italien öppnade sina gränser i veckan så planen är nu att segla vidare österut i Medelhavet den tid som är kvar och att sedan parkera båten på Sicilien till nästa sommar, för att kunna fortsätta vårt äventyr då. Så nu är vi ivriga att komma vidare till Mallorca och Menorca för att sedan segla vidare till Italien och Sardinien.

Men såklart så är inte denna långsegling utan utmaningar; Är det inte det ena så är det något annat! I söndags seglade vi till en fin vik och strand över dagen, för att på eftermiddagen återvända till vår trygga natthamn Cala Llonga en sista natt. Vi hade en fantastisk dag!

Men ett åskväder var på väg in, vilket plötsligt galopperade fram till oss när vi just lämnat vår lunchvik. Lite spända blir vi ju alltid när åska är på gång, det är ofrånkomligt efter Ystad.. Men man kan ju inte göra annat än att sitta still i båten och låta det dra över, och hoppas att det går bra. Och vi har ju trots allt haft ett blixtnedslag så man känner något slags rimligt lugn att ”det kan ju inte hända igen”… Men det kan det! Och mycket riktigt: Pang bom! Så var ovädret över oss med blixt och åska som plötsligt exploderade exakt samtidigt, precis där vi var😱! Och minsann! Det skakade inte som förra gången, så vi bedömde det som att det inte slog ner exakt i båten, men bredvid! Ganska snabbt rullade ovädret vidare och det blev återigen längre mellan åska och blixt. När vi lite chockade återhämtat oss kunde vi konstatera att autopiloten och radion tydligen fått sig en blackout av blixten!! Error på displyen… Helt osannolikt! Så nu var det bara att åka in till hamn igen och jaga rätt tekniker… here we go again!

Och det där med ”fri” rörlighet var ju inte helt så okomplicerat som det lät..många olika bud gällde. Så en dag i hamn med diverse korrespondens med hamnpersonal, Guarda Civil, Port control, och Balearernas regering var absolut nödvändigt för att printa och maila papper och dokument hit och dit🙄!
Men nu tror vi oss ha fått klartecken att segla till Mallorca imorgon onsdag, när vidarna dessutom är gynnsamma! Så det blir vår riktiga seglingspremiär efter ganska precis 3 månader på Ibiza! Dock utan autopilot, men nu är alla i besättningen mer än ivriga att få handstyra hela dagen!
Dock är vi lite nervösa hur vi kommer att bli bemötta imorgon kväll när vi efter 75 distans beräknar komma in i ”vår” hamn Puerto de Soller, lagom till skolavslutningen!

10 dagar på svaj södra Ibiza

Det var en härlig känsla att äntligen få kasta loss efter 2 månader i hamn! Samtidigt vemodigt att lämna våra svenska och danska vänner efter tiden tillsammans, men alla har nu myror i brallan att komma vidare!

Vår nya frihet att få segla 12 sjömil från vår sk. ”hemmahamn” har varit fantastisk. Även om vi knappt seglat utan mest rört oss mellan vikarna på sydöstra och sydvästra sidan av Ibiza så har det varit sagolikt! En timme hit, en timme dit..Cala Llonga har blivit lite favorit för det är en smal och lång vik in mellan höga berg på sydöstra sidan. Här har vi gjort fina vandringar i bergen och uppe på bergskammarna.

Salines, på sydvästra sidan, ligger precis där det är som närmast till Formentera och tillhör samma naturreservat. Man kan ana att öarna för miljoner år sedan faktiskt suttit ihop här. Här finns en gammal saltindustri, där fenicerna redan för flera tusen år sedan arbetade med saltframtagning och handel av salt.

Den vita långa stranden är ju såklart inbjudande, inte bara för oss; Här kan man hitta havssköldpaddor som lagt ägg! Vilket vi dock inte gjorde.

Den senaste veckan har fler och fler båtar kommit ut på havet, mestadels lokala öbor på dagsutflykt. Särskilt kul med en irländsk/schweitzisk familj med 3 barn i åldern 9-11 som kom ut flera dagar i rad för att bada och leka med våra killar!

Och våra vänner från Botafoc marina, Yani och Pablo från Ibiza/Mallorca, seglar också runt som vi vilket är kul både för oss och barnen! Och barn är ju hårdvaluta dessa dagar då de varit nyckeln till friare rörlighet😂.

Överallt är det turkost hav, bad och högsommar. Bad har ju egentligen inte varit tillåtet men på svaj vid båten och när vi tagit gummibåten in till öde strand så har vi faktiskt vågat ta ut svängarna!
Det har varit en fantastisk frihet att slippa se poliser och vakter i alla hörn som hotar med böter om man inte följer rådande restriktioner. Uppenbarligen kan inte Guarda Civil vakta överallt… Men faktiskt, när vi minst anade det, kom de trots allt på besök i vår vik i skymningen i veckan!

Nu från idag måndag, 25 maj, går ca hälften av Spaniens provinser in i fas 2 i de-eskaleringsplanen, vilket inkluderar Balearerna. Detta innebär ytterligare lättnader, stora som små. Bl.a. blir det tillåtet att bada! Restauranger tillåts nu ha 30% beläggning även inomhus och vissa hotell öppnar! Dessutom ska rörligheten inom provinsen utökas så att man ska kunna röra sig fritt över ön och till de andra öarna.. Det skulle isåfall innebära att vi får röra oss längre runt ön och förhoppningsvis mellan de andra Baleariska öarna som tillhör samma provins! Men sjöfarten verkar ha egna regler och vi utlänningar, som visserligen varit i karantän här under hela alarmläget, hamnar i någon slags gråzon, så troligen kvarstår reglerna om minimal förflyttning för oss 🙄 dvs. att max segla 12 nm från ”hemmahamn” åtminstone 2 veckor till… Men vi får se om vi får svar från Baleariska myndigheterna och konsulatet om vad som gäller just oss. Så till att börja med får vi glädja oss med att legalt få bada och att de strikta träningstiderna lättar, så vi slipper planera motion före kl 10👍🏻. Alltid något😂. Dock är det numera krav på ansiktsmask så fort vi ska handla eller gå ut bland folk på offentliga platser.. men vi håller oss på svaj med behörigt avstånd så masken åker bara på när vi bunkrar mat.

Förra veckan spreds ju nyheten att Italien troligen öppnar gränsen från 3 juni för utländska turister. Detta har gett oss nytt hopp och lust att faktiskt fortsätta vår resa österut mot Italien och så småningom Grekland! Då Spanien verkar förbli stängt till juli och vi troligen inte kommer kunna röra oss i någon större utsträckning här så vore ju möjligheten med Italien riktigt läglig. Men mycket ovisshet kvarstår. Seglar vi österut nu försvinner våra chanser att överhuvudtaget kunna segla hem båten innan hösten. Vilket vi i och för sig i princip redan slagit ur hågen ändå, då det skulle innebära transit-segling och ren transport non-stop resten av våren och sommaren. Så letandet efter lämplig hamn att lämna båten i från hösten har pågått en tid, men nu söker vi alltså hamn österut istället för västra Medelhavet eller Portugal.

9 veckor i hamn på Ibiza – Vi kastar loss!

De senaste 3 veckorna har gått fort! Mycket har hänt med corona-läget och restriktionerna i Spanien efter påsklovet. Antalet insjuknade och döda verkar sjunka och en deeskaleringsplan i 4 faser har fastslagits. Det började med att barnen, efter mycket om och men, fick tillåtelse släppas ut en timme om dagen from den 26 april! Detta blev ju ett fantastiskt uppsving för oss att killarna efter påsklovet plötsligt fick gå längre än bryggan vi bor på utan att vara oroliga för tillsägelse!

Och vi föräldrar var såklart också tacksamma att ”behöva” eskortera våra barn ut! Grann-båtarna från Resarö och Danmark fick suktande titta på medan vi gick till stranden i strålande sol med bollar, tennisrackets och hinkar! Men nöjet blev lite naggat i kanten av att poliserna ständigt vakade över stranden och myndigt påpekade att killarna inte fick bada😏.. Man fick bara leka och röra sig på stranden, och mamman skulle inte tro att hon kunde ligga och sola på handduk medan barnen lekte…så det blev strandtennis och handboll även för den lata mamman🤪. Men, men att få ta en timme varje dag ut med killarna med cyklar eller promenad till stranden efter skolan var hur som helst riktigt lyxigt. Hemma har vi ju hört att det bitvis varit riktigt april-väder så det låter inte så lockande, även om vi avundas den mer oreglerade friheten att röra sig…

Den 4e maj inleddes ”fas 0” i deeskaleringsplanen vilket innebar att alla vuxna får lov att gå ut och träna en timme om dagen mellan kl 6-10 på morgonen eller 20-23 på kvällen! Så kul att kunna få en större vy av ön på en springtur eller cykeltur på morgonen! Men hjälp så mycket folk det plötsligt blev i rörelse ute 😱! Kö på cykelbanor och strandpromenader så det gällde att hitta egna vägar.. Ibiza är en jättevacker ö kan vi konstatera.

Men det gällde att hålla tidramen och inte töja gränsen! Kl. 10 stod poliserna i korsningar och rondeller och stoppade dem som var ute med hot om böter😬!

Redan efter en vecka, i måndags 11 maj, fick vissa av Spaniens provinser, gå vidare in i deeskaleringsfas 1, däribland Balearerna och Ibiza! Detta innebar ytterligare lättnader att uteserveringar på cafeer och restauranger samt små butiker får lov att öppna upp! Nu smällde det till kan vi lova! Det blev en väldig aktivitet dagarna innan bland cafe- och restaurangägare att damma av och putsa upp uteserveringarna och ställa borden enligt nya avståndsreglerna. Måndag morgon var det så fullt det kunde bli på alla uteserveringar i hamnen! Vi som bott i hamnen i 2 månader blev nästan lite chockade när flådiga människor i fina bilar plötsligt anlände och hängde på ”våra” kajer😎 som vi haft som vårt ”extended” vardagsrum och uteplats för Ronja stor del av våren.

I övrigt har livet rullat på med vardagsbestyr. Max och Ted har fått nya lärare, Fredrik och Jessica i Hatomi-båten från Resarö, som gladeligen jobbat extra i Skolan Båten med matematik och programmering med båda killarna! Skönt för grabbarna med nytt klassrum och nya lärare och inte minst att få ta ”skolbåten” till grannbryggan på väg till skolan👍🏻.

Dessutom har vi haft väldigt trevligt tillsammans med middagar och spel-träffar i varandras sittbrunnar dessa veckor.

Och i avsaknad av ”vanliga” livet hemma som Max och Ted ibland kan längta till arrangerade killarna på eget initiativ även ”FF” i Out-båten genom att bjuda hem oss föräldrar till Hatomi-båten på fredagsmiddag! Mycket bra fick alla lite extra space, vuxenmiddag på Hatomi och pannkaksmiddag på Out och Max som kreativt arrangerade ”Rindögården” för Ted med godisförsäljning och musik🕺!

Dags att kasta loss?!

I och med ökade friheterna innebär fas 1 glädjande även öppning av båt och marinlivet! Men ett snårigt regelverk och tungrodda och tröga myndigheter har gjort det svårt att få någon entydig tolkning… Hamnkontoret, sjöenheten för Guarda civil och motsvarande ”Transportstyrelsen” säger alla olika… Den entydigaste tolkning som kan göras är att vi fr.o.m. nu får lämna hamn och segla 12 sjömil från hemmahamnen…🙄 och vi får tolka det som att Botafoc, Ibiza är vår ”hemmahamn”! Detta är ju en minimal distans och tar oss bara till närmaste vikarna runt hörnet från Ibiza stad… Vi får alltså inte segla runt hela ön och absolut inte segla till någon av de andra Baleariska öarna, vilket vi hade hoppats.. Men alltid något att plötsligt få kasta loss! Vi får se hur länge vi kan sysselsätta oss med 12 distans etapper utifrån södra Ibiza och hur länge begränsningen råder. Våra hamnvänner som kastade loss tidigare i veckan och seglade lite för långt fick direkt dryga böter…så att ”snik-segla” vågar man ju inte! Har vi tur utökas området att innefatta segling fritt runt hela Ibiza from nästa fas som startar 24 maj, men vissa tror att det kan dröja ända till en bit in i juni… Vi håller tummarna! Vår förhoppning är ju att den tid som är kvar åtminstone kunna utforska Baleariska skärgården. Så vi beslutade vi att efter mycket om och men att trots den oklara situationen kasta loss igår den 13 maj, efter 9 veckor i hamn!

Sagt och gjort! Hej då Ibiza stad och Botafoc marina! Men vi kommer ses igen när vi passerar på våra korta seglingar på 12 distans runt Ibizas södra kust 😂. Det var en underbar känsla att äntligen få kasta loss och rulla ut seglen!

Påsk och Max födelsedag – 6 veckor på Ibiza

Ytterligare 3 veckor på ”resort” Ibiza har gått…Nu har vi varit här 6 veckor! Det är en vecka längre än Ystad! Vi har tillbringat stort sett dygnets 24 timmar på/i båten och de omkringliggande bryggorna, de närmaste 100 metrarna. Enstaka besök till mataffären. Varje kväll kl 20.00 ljuder utryckningsfordonens sirener och de stora fartygen tutar i hamnen medan folk appåderar på balkongerna för att hylla dem som jobbar i krisen. Till en början kändes det lite kusligt, men nu känns det bra då det inger ett visst hopp. Vi läste ju att de i Italien efter en stund slutade med detta i takt med att hoppet om förbättring avtog… Så måtte denna trevliga tradition bara inte avta!

Vi har firat Påsk…

Påskförberedelser.

Haft påsklov från skolan Båten…

Max har fyllt 12 år!

15 april, mitt i påsklovet, var ingen vanlig dag! Det var Max födelsedag! Inget blev riktigt som först planerat, men det blev en jättebra dag med kalas och firande med vår nya ”familj” och vänner på Ibiza. Planen var egentligen att vara på Sardinien, Italien och att morfar återigen skulle mönstrat på! Men liksom blixtnedslaget i Ystad förändrade Teds födelsedagsplan, så förändrade Coronan Max födelsedagsplan! Nu gör vi inga nya födelsedagsplaner framöver😂.

Flaggspel dagen i ära⛵️🎂🇸🇪🇪🇸🇩🇰!

Nu rullar dagarna vidare, efter 4e och sista skollovet ombord. Bara två månader kvar till sommarlov! Vanligtvis skulle man kanske inte ha något emot Ibiza på sommarlovet, men vi hoppas faktiskt inte att vi är här då fortfarande! Men vem vet..?

Vi följer nyheter, andra båtar och forum i sociala medier, försöker tolka för att kunna planera men det är väldigt svårt. Det är fortfarande förbud att att ge sig ut på havet med mindre än om du kan påvisa att du är påväg till hemlandet. Ett fåtal hamnar tar emot transit-båtar, dvs. de som är på väg hemåt. Det är långa sträckor mellan dessa hamnar, vilket innebär flera dygns non-stop segling. Det är rigorösa rutiner att få klartecken av myndigheter att få tillstånd och när man väl är framme i lämplig hamn kan läget vara ett annat och man kanske inte blir insläppt och kan tvingas ligga på svaj i ett gungande hav, eller till och med vända tillbaka dit man kom ifrån…Och att gå i land någonstans just nu är omöjligt, så det blir isolering i båten och bunkringsassistans vid kaj… Just nu känns osäkerheten för stor för oss att ge oss iväg. Vår förhoppning är att restriktionerna inom inte allt för lång tid kan lätta nationellt, så vi allafall kan segla runt Balearerna och längs spanska kusten under resten av våren och kanske sommaren. Men tiden rinner iväg och vi har ju nu bara ca 3 månader kvar av vårt år.. Det tog oss 5 månader att ta oss från Ystad till Gibralatar… Att lämna båten i Medelhavet var en plan från början, men detta baserat på att vi och andra det närmaste året fritt skulle kunna resa till/från båten i Medelhavet för att förflytta båten löpande och även kunna skapa vissa intäkter för finansiering.. Detta känns just nu svårt, så att låta båten ligga fast i hamn kan bli väldigt dyrt… Så vi funderar och resonerar lite till helt enkelt…

26 april!

Glada nyheter är iallafall att fr.om imorgon 26 april, tillåts barnen gå ut och leka med boll, cykel etc. upp till 1 km från hemmet/båten, i föräldrars sällskap, EN timme om dagen! Spanien har hittills haft bland världens hårdaste restriktioner, och nödläget förlängs ytterligare 2 veckor tom 9 maj men nu med lättade restriktioner för oss med barn, efter massiv kritik om barns hälsa från hälsoministeriet. Så nu har vi chans att kunna ta något längre promenader och låta barnen cykla i omgivningarna med oss vuxna och kanske även gå till närbelägna stranden! Hurraaaa! Den andra maj kanske vi får lov att gå ut och träna! Förutsatt att dödstalen fortsätter att sjunka!

3 veckor karantän Ibiza

Nu har vi tillbringat drygt 3 veckor i Puerto Deportivo Botafoc på Ibiza. Undantagstillståndet blev först förlängt att vara till över påsk, 12 april, men innan den tiden löpt ut har spanska regeringen nu förlängt det ytterligare, tom 26 april.. så det blir ytterligare 3 veckor här. Väldigt speciellt. Men vi har hittat en vardag här i den lilla världen i hamnen, med skola, jobb, träning och socialt umgänge i liten skala tillsammans med de andra som båtarna som har samma läge.

Nu närmar sig påsken och vi ser snart fram emot påsklov på ”Corona Resort Ibiza”.

Balearerna; Formentera och fast på Ibiza

Vi lämnade spanska fastlandet, med corona-viruset härjandes runt oss.. Mycket ovisshet om utvecklingen, vi har förstått att Italien kommer att utgå ur vår plan den närmsta tiden😷, och att segla norrut mot Barcelona och franska Rivieran kändes inte lockande, men Balearerna kändes ok.

Från Calpe var det drygt 70 sjömil över till Formentera och Ibiza. Tidig start onsdag morgon, genacker och delfinsällskap. Delfiner känns numera som att se hästar säger killarna😂..ja allt är relativt!

Efter 12 timmar halade vi i ankaret utanför Formenteras västra sida. Oj, vilket paradis! Helt för oss själva i klarblått vatten med 10 meters sikt och så småningom vacker solnedgång! Alla mycket nöjda👌🏻😻.

Formentera ligger väldigt nära Ibiza, så efter härligt dygn på Formentera, gick vi i fredags in i hamnen i Ibiza stad på södra Ibiza.

Vi tänkte oss helgen och några dagar in i kommande veckan här, medan ett ostadigt väder med hård vind skulle dra över, för att sedan ägna tid att segla vidare runt Ibiza och utforska ön och svaja i de många fina vikarna, innan vi därefter tänkte oss vidare mot Mallorca och Cabrera. Men under fredagen eskalerade Spaniens Corona-situation och premiärminister Sanchez utlyste i lördags nationellt nödläge och utegångsförbud med omedelbar verkan! Så här blir vi nu fast de närmaste 2 veckorna! Och vem vet hur länge…

Vi hann iallafall med ett par promenader i den historiska staden, som redan på söndagen var stort sett helt folktom.

Lekplatser blev snabbt avspärrade, alla restauranger och butiker stängde förutom matbutik och apotek, som vi får gå till vid behov, en och en.

I övrigt får vi hålla oss på båten. Tur i oturen har säsongen på ön inte dragit igång vilket gör att det i övrigt inte är andra folk i båtarna bredvid, så vi kan stretcha vårt område något. I princip har vi hela den 100 meters långa bryggan som vår egen uteplats. Här har vi gympa, springer, hoppar hopprep och gör situps för att få lite daglig motion.

Husdjur har man lov att rasta kortare promenader så att gå in till kajen med Ronja och nosa i buskarna bland blommorna blir en skön paus flera gånger om dagen😂. Dessutom har vi hamnens dusch toalett för oss själva. Men poliser och vaktpersonal håller koll i omgivningarna att ingen olovandes vistas ute i onödan!
Helt själva i hamnen är vi faktiskt inte. Det ligger två danska båtar och en till svensk här! Lika överrumplade som vi av det hastiga stängande av landet. Och svenska båten är faktiskt från Resarö med Fredrik och Jessica som också är på långsegling. Så vi får något socialt utbyte när vi ses på fika👍🏻.

Vi följer såklart utvecklingen hemma i Sverige med oro, och pratet om hur även grundskolan kan komma att stängas och problematiken kring det… För oss är det ju vardag att hela familjen är tätt tillsammans dygnet runt med hemskola, så någon större förändring för oss blir det inte. Skolan Båten håller öppet som vanligt.

Vi pratar och oroar oss för hela corona-situationen i stort och smått… Vi reflekterar även över hur vår segling och tiden ombord nästan präglats mer av undantagstillstånd än normaltillstånd…Är det inte blixtnedslag, ovanligt hårda höststormar och regnmängder, så är det, som Ted kallar det, ”den stora Virus apokalypsen” med utegångsförbud… Vi undrar såklart hur de resterande 4 månaderna av vårt år ska utvecklas.. Även om vädret ju nu är på vår sida med merparten sol och värme och havet så sakteliga värms upp så känns det ju snopet om vi inte kan segla vidare, gå ut och se och upptäcka, och inte minst bara gå till stranden när vi ändå är på en plats där den möjligheten föreligger så här års.. All båt rekreation är strängt förbjuden den närmaste tiden. Hamnarna är stängda för fritidsbåtar att angöra och Guarda Civil vakar på havet…

Costa Calida & Costa Blanca

Cartagena

Efter sportlovet blev det en blåsig vecka i hamn i sydöstra Spanien, för att utforska en av Spaniens mest historiska platser, Cartagena, även kallad Nya Cartago/Cartago Nova. Namnet på staden säger en del. Här grävs febrilt av arkeologerna som ständigt hittar nya historiska lämningar från flera tusen år tillbaka!

En jättefin och trevlig stad. Och trots blåst var det väldigt varmt, vilket man ju kan förvänta sig här längs ”den varma kusten” (Costa Calida).

Mitt i staden kliver man bokstavligt talat runt runt bland alla historiska lämningar! Mäktigast var den romerska teatern som grävts fram de senaste 20 åren under de gamla slitna fiskekvarteren… Och under den gamla tjurfäktningsarenan pågår ett arbete att gräva fram ytterligare en jätte amfiteater! I tillägg traskar man runt bland Romerska bad och en av Spaniens äldsta katedraler bland mycket annat!

Cartagena har alltid varit viktig hamnstad, ända sedan Cartagernas tid långt före Jesus, med strategiskt läge så man förstår att det idag är en betydelsefull flottbas. Just denna vecka hade marinen besök av sina militära kollegor från norra Spanien, och vi hamnade på spännande visning av det enorma fartyget, A15 Cantabria, som liksom vi stångats längs Atlantens kust i hög sjö!

Högt uppe i styrhytten kan det nog gunga rejält i 5-meters vågorna i Biscaya förstår vi..

Skolan ”Båten” drog igång efter lovet, men denna vecka på land! Det var ganska mycket dyning i hamnen dagarna i ända mellan blåsvädrena så skolan fick flytta in i Yacht clubens lokaler, vilket var väldigt uppskattat av eleverna som stortrivdes och var mycket flitiga! Tänk vad lite miljöombyte kan boosta positiv energi!

Och på rasten fick man klättra i uråldriga träd👍🏻.

Santa Pola – Vila Joiosa – Calpe

Efter Cartagena svänger spanska kusten norr ut, Costa Blanca, och här är stränderna verkligen vitare än vad vi sett tidigare.
Det blev tre kortare stopp, innan vi fortsätter öster ut i Medelhavet. Vi har nu bestämt att vi inte ska segla vidare särskilt långt norrut mot Barcelona, Franska Rivieran och norra Italien. Med rådande Corona-epidemi känns det just nu lugnare att stanna söder ut och ta oss ut mot Balearerna.

I Santa Pola där vi hälsade på vänner Annette och Stefan, som liksom vi rest ner i Europa under hösten, men med husbil! De var såklart framme här i oktober där de nu arbetar med att renovera sin nya fina lägenhet. Det var jättekul att se hur livet i husbil är. Ted var beredd att byta😂. Men även om det ingick bad i varm och skön pool vid husbilen så konstaterade vi att vi trots all trivs bäst i båt.

Efter studiebesök och Paella-middag som i dessa trakter är typ regionens nationalrätt seglade vi vidare till Vila Joiosa. En supergullig liten fiskestad vid havet med färglada hus. Den gamla byn är faktiskt med på Unescos världsarvslista!

Här är man stolt över sina Chokladfabriker som växt fram pga av handeln med Amerika för länge sedan. Man exporterade tyg och tobakspapper över havet och tillbaka kom sedan fartygen med kakao som då blev en naturlig näring för staden och man tillverkar fortfarande exklusiv choklad på fabriken här. Tänk så det kan bli.

Vårt sista stopp på Spanska fastlandet för denna gång blev Calpe. Här är avståndet över till Balearerna som kortast så det var en strategiskt bra plats. Och såklart en ny spännande plats. Calpes hamn ligger precis vid foten av en hög klippa, som blev en självklar utflykt ena dagen.

Penon de Ifach

En vandringsdag upp till toppen av klippan, Penon de Ifach, som är 335 meter över havet var given aktivitet. En slingrande väg som blev stig, genom tunnel ledde oss till fantastisk utsikt, som den sista biten blev en brant och smal led upp. Så Max och Teds erfarenhet från Mallorca-vandring var bra att ha i ryggsäcken.

Nu kastar vi loss för Balearerna, först till Ibiza och Formentera.

Sportlov Costa de Almeria

Efter en dryg vecka i Almerimar var vi i fas med skolan ”Båten” inför sportlovet vecka 9, så första lovdagen kunde avnjutas med cykling, strand och bad, vilket Almerimar verkar vara bäst ägnat för.

Dessutom fick vi nu rätt vind, om än svag, för att segla vidare längs slutet av Andalusiens kust, Costa de Almeria. Riktigt varmt och soligt. Tydligen har området Almeria flest soltimmar och minst regn i hela Spanien! Bra timing och skönt att bara kunna njuta denna vecka med lov! Som vanligt både för elever och lärare😉. Tänk vad ett skolår går fort…detta är 3e lovet av de 4 skolloven under vår resa!

Almeria

Bara 20 distans öster om Almerimar. En delvis sliten arbetarstad och hamnstad med färjor över till Afrikanska kusten, men även gammal fin stad med katedraler, fina placor och hus. Efter en tid längs Coste del Sol med mer turistiska strandorter var det skönt att igen promenera runt i en riktig storstad. Här hade John Lennon fått en hedersplats utanför ett hotell då han lär medverkat i en film inspelad i Almeria och även hann skriva en av Beatles kända låtar här.

Arabiska tiden har verkligen satt sina spår här och präglar fortfarande staden med sitt mångfald. Den moriska borgen Alcazabar var nog den största och mäktigaste av sitt slag vi sett. Otrolig byggnad med avancerade vatten- och försvarssystem.

Cabo da Gata

När vi lämnat Almeria seglade vi 30 distans vidare österut mot Cabo da Gata, sydöstra hörnan av Spanien kan man säga. Väldigt speciell natur med berg skapade av uråldrig vulkanlava, torrt och varmt med ökenklimat och kaktusar. Hela udden och området är naturreservat och utsedd av Unesco till ”global geopark” med unika växter och småkryp både på land och under havsytan. Här valde vi att ankra för att njuta den vackra naturen och klara vattnet, utan grannar.

San Jose och Tabernas

De sista dagarna av sportlovet tillbringades i San Jose, en liten mysig hamn i Cabo da Gata-reservatet. Vi kan fortfarande inte helt vänja oss att svaja i havets dyningar..så förtöjning vid brygga/kaj är mest bekvämt trots allt😂.

Rena rama högsommarvärmen och det kändes som riktig semester för oss alla😎!

Härifrån tog vi en biltur upp till en av Europas få öknar, Tabernas.

Förutom att hela naturen var unik och det var en upplevelse i sig att bila genom det märkliga ”månlandskapet” så är Tabernas öken för vissa mest känd från några av de mest klassiska vilda västern-filmerna, vilket killarna (både små som stora) var mest intresserade av 🤠! Här ligger Texas Hollywood, som är en uppbygd cowboystad där bl.a. ”The good, the bad and the ugly” spelades in på 60-talet med Clint Eastwood mfl. Tydligen görs inspelningar här fortfarande där miljön efterfrågas.

Så spännande att hänga här en dag, både ute på de dammiga och varma gatorna och inne i ”saloonen”, och i museet där vi kunde förkovra oss i mängder av rekvisita i form av kläder, sadlar och vagnar. Trots fåtal besökare så här års fick vi riktig cowboy-underhållning med can-can och pang pang!

En bra avslutning på ett underbart sportlov!

Nu ligger vi inblåsta i Cartagena 70 distans längre upp längs kusten när ett par blåsväder med stormstyrka ska dra in.

Andalusien, Solkusten och Sierra Nevada

Det blev som sagt en märkbar skillnad att komma in i Medelhavet! Även om vädret varit strålande och vågorna betydligt lägre sista sträckan i Atlanten så blev det något helt annat att komma in i ”sjön”. Platt vatten.

Även om det inte bara varit stiltje sedan vi klev in i Medelhavet, utan även blåst hårt nu de senaste dagarna, så ser vi inte det där svallet som rullar in mot kajer och pirar och slår över och dånar.

Det kommer säkert bygga upp sjö även här under våren och sommaren efter ostliga kulingar, men monstervågor lär vara sällsynta här.
Stor skillnad är också att vi tydligt går mot vår! Solen värmer, dagarna blir längre och vi kan faktiskt sitta ute och se solnedgången vid 19.30. Men så befinner vi ju oss fortfarande längs Andalusiens kust, där ju Solkusten står för en betydande del och närheten till Afrika och öken är påtaglig.

Nu kan vi sitta ute ända till solen går ner. Almerimars hamn.

Andalusien är näststörsta ”landskapet” i Spanien och har en lång historia sedan långt före Kristus, av Fenicier, Kartager och Romare. Men mest synliga spår idag verkar den arabiska tiden satt efter Morernas erövrande på 700-talet som sedan höll Andalusien i grepp ända till 1400-talet. Även om Solkusten numera mest präglas av ”moderna” turistorder ser vi dagligen spår av Morisk arkitektur med borgar, kupoler och torn. Vi förstår att kultur och traditioner till viss del fortfarande präglas av islam.
Tjurarna och tjurfäktningen härstammar dock inte därifrån men har verkligen satt sina spår i Andalusiens historia och blivit Spaniens nationalsymbol. Överallt går tjurar på de andalusiska fälten och även tjurskyltar har blivit kulturmärken längs motorvägarna.

Från fina Estepona seglade vi vidare längs Solkusten med mormor och morfar ombord, först till turistorden Fuengirola och sedan till den nästan artificiella hamnen Benalmádena ett kort stycke utanför Malaga. En helt konstruerad hamn och öar med flotta semesterlägenheter med egna båtplatser utanför fönstret. Här tog vi farväl av Agneta och Rolf efter nästan 2 veckor stilla segling med oss från Atlanten till Medelhavet. Här utanför kunde vi äntligen skymta Slussen-bron på det enorma lastfartyget som nu lagt sig på redden långt ute till havs utanför Malaga!

När vi vinkat av mormor och morfar till alla ❤️-dag seglade vi vidare längs Andalusiens kust och Sierra Nevadas snötäckta berg i fonden.

I den lilla hamnen Marina del Este, där egentligen inget spår av historia och kultur fanns så hamnade vi på energisk Flamenco-show 💃, som visst nog delvis har sina rötter från Morerna.

Härefter blev det ytterligare kort stopp utanför Motril, där vi hamnade på ett varv. Frivilligt och inte på land😉. Mysigt på sitt sätt i varvsmiljön, och en cykeltur på fina cykelvägar till samhället Motril.

Varvs-hamnen utanför Motril var inte den optimala platsen att ligga kvar i flera dagar, så härifrån förflyttade vi oss ca 40 distans till Almeriamar. Ett samhälle med mestadels semestervillor, strand, golfbanor och stor fritidsbåtshamn, omgivna av enorma Andalusiska frukt och grönsaksodlingar med sina presennings-lika täcken.

Inte så mycket att se i den nära omgivningen men en bra strategiskt plats och hamn för ostlig kuling som väntades några dagar. Dessutom bra plats för lite extra fokus på skola innan sportlovet och inte minst närheten till bergskedjan Sierra Nevada som blev en given utflykt!

Sierra Nevada

Väldigt speciellt att bila från sommarväder och båtliv vid havsnivån upp till 2000 meters höjd för att sedan ta liften upp till dryga 3000 meter med skidor på fötterna och möta 3 minusgrader!

Vi hade en fantastisk dag, och ser fram emot att återkomma hit en annan gång. Vissa backar lite isiga av sol och snökanoner, vilket var tufft för Ted. Dessutom kände några av oss av den plötsliga höjdskillnaden med yrsel🤪. Kanske lite väl snabb stigning att på två timmar gå från 0 till 3200 möh! Men det blev bra skidåkning och träningsvärk för seglarbenen😂.

Medelhavet – 7 månader

Med mormor och morfar ombord kastade vi den 2 februari loss från mysiga staden Rota. Nu närmar vi oss Medelhavet på riktigt! Men det blev ett sista stopp i Atlanten till: ”tonfiskstaden” Barbate, som ligger ca 30 distans österut på den Andalusiska kusten, närmare Gibraltar. Mormor och morfar checkade in på nytt hotell och vi i ny hamn.

Här har man livnärt sig på fiske sedan Romarnas tid, och framförallt fiske av tonfisk. Nu lider denna fiskeindustri pga. överfisket av tonfisk från Italien och Frankrike som exporteras till Japan, och staden är numera mer av en turistort, dock inte särskilt känd utanför Spaniens gräns. Mestadels modern bebyggelse men vackra naturreservat längs sandkusten med både vilda och mer organiserade sandstränder. Tydligen utsåg Franco detta till sin ”relaxort” på 30-talet vilket är lätt att förstå med sin härliga sydliga läge mittemot Afrikas kust som vi kunde skönja när vi tittade ut över havet.

Tonfisk var ju ett måste att äta till middag, och efter endel letande hamnade vi på ”the one and only” stället för detta ändamål! Stadens fiskeklubb som sedan urminnes tider fångat tonfisk, på rätt sätt. Här njöt vi tonfisk i klubbens lokaler.

Härifrån gick sedan seglatsen vidare mot Gibralatar – dörren till Medelhavet! Atlanten tog farväl av oss genom att ge oss stilla, platt vatten och strålande ☀️!

Afrikas kust, Marocko, nära hela vägen, men särskilt nära var det när vi passerade Europas sydligaste udde Tarifa, bara 8 sjömil över till Marocko! Som från Rindö till Grinda fast med fri sikt och hav emellan.

La Linea – Gibraltar

Efter exakt 7 månaders liv ombord i vår båt klev vi in i Medelhavet! Hit har vi avverkat ca 3150 distansminuter från Rindö! Viket motsvarar ca 5670 km.

Vi närmar oss Gibraltar

I Gibraltar finns ett antal hamnar, både på Spanskt och Brittiskt territorium. Vi hade för avsikt att först lägga oss i den spanska hamnen La Linea ett par nätter för reka området och sedan flytta över till fristaden men det visade sig att hamnarna på den Brittiska sidan var fulla! Så vi fick ligga i den spanska hamnen alla dagarna och promenera över gränsen som utgjordes av flygfältet.

Gibraltar är en spännande plats, stad och klippa med historiska vingslag, gulliga apor och skattefri handelszon, till ytan lika stor som Vaxön men med ca 30.000 invånare! Dvs. ganska tätt bebyggt. Allt väldigt Brittiskt.

Känslan av England är påtaglig innanför Gibralatars stadsmur
De gulliga svanslösa makakerna var trots allt mest uppskattade🐵!

Medan vi låg i Gibraltar sund väntade vi med spänning på det kinesiska fartyget med den 140 meter långa Slussenbron som last, som skulle passera Gibralatar precis nu. Med hjälp av AISen såg vi fartyget utanför Malaga på tisdagkväll med 10 knops fart ner mot Gibraltar och vi beräknade att det skulle passera oss morgonen efter. Redo att beskåda ekipaget stannade det plötsligt upp och vände för att sedan gå tillbaka inåt i Medelhavet😳! Vi läste sedan att de valt att avvakta vidare transport av den dyrbara lasten pga hög sjö längs Atlantkusten och Biscaya… ja, det där med vågor i Atlanten och Biscaya vintertid vet vi väldigt väl hur det är!

Och prognosen längs Atlanten och Biscaya verkar hålla i sig med det röda/rosa på vindkartan som innebär 5-7 meter vågor, medan Medelhavet är ljusblått = 0,3meter!

Känns skönt att ha lämnat det där nu!

Efter några dagar i Gibraltar kastade vi återigen loss. Men först en kajstuds i Gibraltars brittiska hamn för att tanka tullfri diesel till halva priset (!) var ju ett måste. Det blir ju lite skillnad när man ska tanka 300 liter! Därefter seglade vi på riktigt in i Medelhavet till vårt första stopp längs Spanska solkusten:

På vägen mötte vi faktiskt en havssköldpadda som simmade i vattnet! Tyvärr fångades den inte på bild!

Estepona är en pittoresk gammal stad med dekorativa blomkrukor i olika färger!