Vetskap om att vädret ska bli blåsigt i engelska kanalen kände vi oss manade att efter kort stopp i Belgien segla vidare. Det blev en fin seglats de 45 sjömilen vi seglade till Calais. Nytt land och Teds tur att hissa gästflaggan.
För att inte jobba mot tidvattnet fick vi kasta loss kl 8 och kunde så småningom surfa på medströmmen trots att vinden drog emot. Väl framme i Calais fick vi vänta på öppning för att komma in i den låsta hamnslussen. Då tidvattnet är så markant släpps man bara in vissa tider, 2 timmar före och efter högsta vattenståndet.
Calais var en speciell stad. Nu förtiden mest en hubb för färjetrafik till England och badort. Men historiskt så drabbad av krig i alla tider pga. sitt strategiska läge precis tvärs över sundet till England. Senast i 2a världskriget blev 75% av staden sönderbombad och en helt ny stad byggdes upp på 50-talet. Vilket absolut präglade staden genom att bädda in de få resterande historiska byggnaderna bland de nya ”lådhusen”.
Men vi hittade en del gröna ytor och historiska platser på en rundvandring i stan.
Calais Notre Dame 
Fyrtornet
