Vi har fortsatt upp längs Kalabriens kust. Lämnat det vulkaniska landskapet och istället är det grönskande sluttningar med lövträd vi sett. Och inser att vi saknat denna typ av vegetation efter seglingen längs Sicilien. Och året på Mallorca är visserligen grönt och lummigt men de vackra lövverk vi bitvis såg på väg upp längs denna kust är annorlunda…mer som hemma… Och ändå är detta fortfarande södra Italien.
Vi seglade parallellt med Lone och Johnny och mötte dem både i en fin hamn i ett trevligt, rent och välordnat litet fiskesamhälle, Vibo Valentina/Marina Calabria, 2 nätter, men även i ett par svajplatser längre upp längs Kalabriens kust.
Vibo 
Svärdfisk är specialitetn här i området.
Italien är en långt land kan vi återigen konstatera, liksom förra året då vi seglade sträckan söderut. Från Messina-sundet genom Kalabrien har vi nu avverkat ca. 160 sjömil upp till Kampanien. Men är fortfarande södra Italien per definition!
Det har varit svaga nordliga vindar vilket är emot oss så några morgonar har vi fått startat tidigt för att komma fram i tid. Max har faktiskt varit morgon-gast medan mamman och Ted fick sova vidare.
Morgon-gasten
Ronjas bästa plats – sval och skön längs skrovet 
Kalabriens kust
På svaj är det egentligen skönast i värmen! Vi har simmat mellan båtarna, kört gummijolle och tittat på final i fotbolls-EM när Italien vann vilket såklart var en upplevelse att befinna sig i just Italien när det hände💥!
Vår sista svajvik med Johnny och Lone blev en härlig plats i naturreservat utanför Palinuro/Camerota, där vi även låg för ungefär ett år sedan.
Svaj i Baia Buen Dormire även i år👌🏻.
