Vi har ju vår älskade familjemedlem katten Ronja med oss ombord. Hon är fantastisk. Vill ju egentligen springa fritt ute, helst hela nätterna och jaga. Men hon verkar trivas ganska bra ombord trots allt. När vi tidigare seglade låg hon mest och sov nere på något av sina special-krypin. Om det var stilla och platt segling kom hon upp och gick på däck och njöt havsluften i morrhåren. Vid ankring kan hon röra sej fritt på båten, jaga flugor och fåglar som kommer nära, men när vi ligger i hamn får vi på däck hålla henne i koppel, för vi vill ju inte att hon försvinner i Ystad, eller någon annan stad.. Vi tar henne som regel på en promenad varje dag där det finns närhet till skog, gräs eller strand. Här i Ystad har det blivit rutin att vi går en sväng varje kväll i gräs och busk-remsan längs strandkanten invid hamnen vi nu legat i 3 veckor. Ronja har blivit så van vid det att hon jämt hittar tillbaka till sin stock att klösa på, hon gräver ett hål och kissar, och har till och med fångat en liten mus utan att vi hann blinka😱! Utan hinder i koppel. Vi har även stått öga mot öga med hamnens mink som är bosatt under kajen.. Då grep matte in och tog kissen under armen och sprang!
Väl hemma i båten spinner hon och somnar. Lite extra lek och bus med henne krävs såklart för att stimulera mera innevistelse än hon är van vid.
Flytt till stuga
I går söndag fick vi flytta bohaget till en liten stuga vi hyrt, i den närbelägna Sandskogen, för att el-killarna nu ska vända ”upp-och-ner” på båten för att få ordning på all el. Barn, katt, cyklar och endel packning lämnade båten igår i ösregn. Kändes bakvänt. Ungefär samma procedur som den dag vi packade ner i båten och kastade loss fast omvänt, den 5 juli.. konstigt att tänka på.. Men nu lyser solen och vi ska njuta sista riktiga sommarlovsdagen med bad på den milsvida sandstranden.
