Isola Rossa, Castelsardo och Pelosa-sundet
Från sydöstra Corsica över till norra Sardinien fick vi en fin segling, 50 nm, start tidig morgon innan nästa blåsväder skulle komma. Under överfarten fick vi fint sällskap av många delfiner som lekte och frustade invid båten! Man blir alltid lika lycklig att mötas av ”havets vildhästar”🐬💙!
Vi hade lyckats boka plats i Isola Rossa. Tacksamma för att kunna få hamnplats efter ett antal svajdagar och inför nästa blås-dagar. Det har verkligen inte varit lätt att få hamnplats denna sommar! Överallt fullt sedan 3 månader enligt hamnpersonalen! Men här var vi välkomna, dessutom ”billigt” med ”bara” 80 euro per natt, så vi bokade in 2 nätter.
Skönt att komma tillbaka till Italien och få hissa Italienska gästflaggan igen, som är väldigt sliten vid det här laget..i brist på sömnadsattiraljer ombord har vi tejpat den ☺️!
Teds tur att hissa flaggan.
Det blev en händelserik ankomst till Isola Rossa. Kl. 14 kom vinden som planerat när vi tog in seglen. Vi möttes då av en hög rökpelare i land som tydde på skogs/markbrand. Det har ju varit extremvärme med oss stor del av sommaren, och vi har läst om markbränder i Grekland och Italien. Så nu var det dags här. Brandflyget flög frenetiskt fram och tillbaka och skyfflade upp vatten precis framför oss och flög upp över oss tungt lastad.
Precis när vi kom in mellan de rosa granitklipporna som är karaktäristiska här och skulle starta motorn, så var motorn plötsligt stendöd! Inte ett försök att ens tända och skaka igång! Så det blev till att rulla ut förseglet och segla in i 15 sekundmeter mellan skären, sladda upp och rulla in seglet precis lagom för att bromsa nära svajfältet, som lyckligtvis fanns utanför hamnen med perfekt sandbotten, och hala ut ankaret fort som ögat för att stanna i den ökande vinden. Tryggt på svaj lyckades Roger efter lite meck hitta orsaken (tydligen något fett som förstörde kontakten i tändningen) och motorn startade👍🏻. Medan Roger meckade satt vi andra som åskådare av brandflyget som forcerade fram och tillbaka och verkade hålla branden i schack trots ökande vind. Samtidigt kom dessutom plötsligt en enorm luftmadrass flygande som vi lyckades bärga. Sedan var det dags att gå in i hamn! Men då var det ankarspelet som inte funkade! Herrjösses denna dag händer allt! sa Ted som ogillar dramatik. Ankaret visade sig vara en säkring så det löste sig fint och vi kunde gå in i hamn! Men även inne i hamn uppstod lite dramatik med ”marinerosarna” som absolut skulle knuffa runt oss med gummibåten, som avsedd hjälp, att komma på plats i den byiga vinden. Men i brist på kommunikation och Roger van att manövrera själv utan bogpropeller så blev det knas och vi fastnade på grannbåtens mooringlina🙈. NU behövde vi en knuff av marinero-båten som fortfarande inte fattade att vi inte har bogpropeller🙄. Till slut var vi iallafall på plats skönt förtöjda vid hög vågbrytare mot havet i fin rosa granit👌🏻 och Ted sa att NU kan inget mer hända idag! Men efter en härlig eftermiddag och kväll med bad i underbart klara vattnet och efterlängtat restaurangbesök rundades dagen av med att Ted fick rejält näsblod😫!
Isola Rossa är en liten italiensk semesterort mestadels med ny bebyggelse, men har en gammal båk/vakttorn från Medelhavets mest turbulenta tid på 1500-talet finns kvar. Landskapet påminner lite om svenska västkusten med rosa granitklippor och salt hav.
Efter ett par sköna dagar i semesterorten gick vi bara en kort distans vidare till nästa lilla samhälle längs norra kusten, Castelsardo, där vi låg förra sommaren också och stortrivdes i. En fantastisk liten stad med en gammal stad från 1100-talet på klippan och modernare bebyggelse nere i strand och hamnnivå. Här blev det ett lämpligt stopp för att invänta möjlighet att gå upp till vår bästa svajplats från förra året på Sardiniens norvästra udde, Pelosa-sundet, som absolut ville tillbaka till i år.
Gamla vackra staden Castelsardo har vi utforskat förra året så ingen tid ägnades åt det, utan istället blev det nya fotbolls- och badkompisar på stranden för killarna och aftersail för mamman och pappan på tu-man hand.
Ett par fina dagar även här hade vinden vridit så vi kunde ta oss ut i det låglänta naturreservatet vid Pelosa-sundet, den enorma ”naturliga poolen”!
Det blev ett bad och snorkelstopp här innan vi gjorde oss redo för överfarten till Balearerna/Menorca.